RSS

Därför behövs fackföreningar! – Marcus Jansson

Därför behövs fackföreningar!

Industrialismens framväxt i Sverige under senare delen av 1800- talet skapade helt nya förutsättningar för att producera. Teknologin utvecklades och allt tenderade att bli en marknad, då inte minst köp och försäljningen av varan arbetskraft. I det borgerliga samhället är produktionens mål högsta möjliga vinst till den enskilde arbetsgivaren. Denna inriktning att endast producera för att nå så stor vinst som möjligt kommer då i konflikt med den enskilde löntagarens intresse, som högre lön, kortare arbetstid och bra arbetsmiljö.

Större delen av det arbete som utförs görs av dem som i dagligt tal kallas lönearbetare. Lönearbetaren utför sitt arbete mot lön men är inte ägare till naturtillgångar, maskiner, anläggningar etc. Innan fackföreningarna bildades missbrukade arbetsgivarna löntagarnas svaghet. Arbetsgivarna betalade mycket låga löner, dålig arbetsmiljö och att arbetsdagen var mycket lång 13- 14 timmar.

Mellan arbetsgivare och löntagare uppstår en mängd intressemotsättningar. Hur stor skall lönen vara dvs. en strid om överskottets fördelning, vilket lönesystem, arbetstidens längd och arbetsmiljö etc. Det ekonomiska kapitalistiska systemet bygger på att den enskilde löntagaren producerar ett överskott och detta överskott vill arbetsgivaren behålla så mycket som möjligt av för egen räkning. Lönearbetaren vill i sin tur ha så bra lön som möjligt. Det är i denna intressekonflikt mellan löntagarna och arbetsgivare som fackföreningsrörelsen bildas.

Innan fackföreningsrörelsen och kollektivavtalens tid var den enskilde löntagaren helt utlämnad till den rådande ekonomiska konjunkturen och till den enskilde arbetsgivarens godtycklighet. Var det lågkonjunktur i samhället fanns det gått om arbetskraft, detta tvingade den enskilde löntagaren att sälja sin arbetskraft (långt under sitt värde) till en mycket låg lön och till en lång arbetsdag. Stor arbetslöshet har alltid varit ett bra maktmedel för arbetsgivarna till att betala ut låga löner och dålig arbetsmiljö etc. Electrolux flytt till Ungern är ett bra exempel på detta. Då Lux nu utnyttjar den stora arbetslösheten i Europa och svaga fackföreningar till att bedriva lönedumpning. Den totala lönekostnaden i Ungern är knappat 25 kr/tim denna flytt innebär då extra stora vinster för aktieägarna.

Den enskilde löntagaren har svårt i en förhandling med arbetsgivaren att kräva bra lön och bra arbetstider då löntagaren enbart har sig själv att lita till. Hon kan därmed inte lägga kraft bakom orden. En annan viktig maktfaktor för arbetsgivaren är att han äger och kontrollera kapitalet, maskiner och naturtillgångarna etc.

För att skapa makt gentemot arbetsgivaren gick de enskilda lönearbetarna ihop och bildade fackföreningar. Kollektivavtalet var det konkreta uttrycket för fackföreningsrörelsen att begränsa konkurrensen mellan arbetare dvs. lönedumpning. Denna problematik kan vi flytta över till lux flytt till Ungern då aktieägarna gör extra vinster pga lönedumpning. Men fackföreningarna ville också ha förhandlingsrätt och avtalsrätt. Rätten till kollektivavtal för fackföreningarna skedde i hård strid mot arbetsgivarna, som ansåg att de ensamma skulle ha rätten att sätta löner och arbetstider etc. Fackföreningsrörelsen ville också ha utbyggda kollektivavtal som övertidsersättning, olycksfallsförsäkring och löneformer etc. Svensk fackföreningsrörelse har också drivit frågan om den fulla sysselsättningens politik då den ha vetat om att arbete åt alla ge den enskilde löntagaren och fackföreningsrörelsen mer makt över löner och bättre demokrati över arbetet.

Borgerliga politiker och journalister hävdar att fackföreningsrörelsen har spelat ut sin roll men även idag behövs det stridbara och demokratiska fackföreningar. Vi ser hur arbetsgivarorganisationerna går till strid för att rasera välfärdsstaten, sämre löner och dålig arbetsmiljö. Vi kan också konstatera att deras ekonomiska politik om massarbetslöshet har vunnit frukt. Det är i denna miljö vi måste agera som våra förfäder att skapa demokratiska och stridbara fackföreningar. Vi behöver fackföreningar som är mer demokratiska men som också erövra större maktresurser tex. lokal strejkrätt. Varje avtalsrörelse borde alltid föregås av beslutande avtalsomröstning.

För att ta exemplet Electrolux så kan företaget flytta sin produktion till Ungern utan att det lokala facket ha några större lagliga möjligheter till stridsåtgärder då kollektivavtalslagen förbjuder detta. Kollektivavtalslagen innebär att arbetsgivare och arbetare inte ha rätt att vidta stridsåtgärder under gällande avtal. Att arbetsgivaren kan flytta en fabrik till Ungern ses inte som något brott mot kollektivavtalslagen ifrån arbetsgivarens sida. Medan däremot en strejk eller maskningsaktion för att förhindra flytten skulle ses som ett brott mot kollektivavtalslagen om den lokala fackliga organisationen ställde sig bakom en sådan aktion. Den lokala fackliga organisationen måste ges en friare lokal strejkrätt med stöd av förbundets strejkkassa tex. för att förhindra lönsamma företag att flytta till låglöneländer.

För en demokratisk och stridbar fackföreningsrörelse!

Marcus Jansson

Publicerad i Struten, nr.2, oktober, 2004.

Marcus Jansson är kassör i Socialistiska Partiets styrelse och är även medlem i Handelsanställdas förbund.

VIDEO: Första maj 2016


SOCIALISTERNAS VALSIDA


SOCIALISTERNA PÅ YOUTUBE


PODCASTEN MUMLET


LÖPANDE BILDNINGSARBETE


UNGDOMSKAMPANJ I VÄSTERVIK


KAMRATER