RSS

Finanskris och facklig utförsbacke

sön, Jan 18, 2009

Aktiviteter, Nyheter

- Föreläsning om fackföreningsrörelsen och framtiden

Olle Sahlström var tidigare ombudsman på LO-borgen, han har skrivit ett gäng böcker och arbetar idag som heltidsförfattare. Sahlström tvingades lämna sitt arbete på LO på grund av sin kritik mot fackföreningsrörelsens underordning det Socialdemokratiska partiet. Vissa sanningar får endast upplevas men aldrig uttalas. De senaste två åren har han rest runt i Europa och träffat fackliga aktivister. Vart han än kommit har han sett en rörelse på reträtten. Onsdagen den 14 januari var Olle på besök i Västervik för att föreläsa om den bok han skrivit under sin resa.


Olle Sahlström föreläser. Foto: nyttarbetarparti.se

- Krisen har gett oss en vink om det fall ner i en avgrund av samhälleligt sönderfall som kan öppna sig, därför må vi slipa knivarna.
Oavsett vad man tycker om EU, menar Sahlström så ser vi nu att ingen regering kan göra någonting ensam. Allt som skett för att rädda banker från fall har skett genom samordning mellan olika regeringar. Krisen som idag slår mot oss är global och detta måste den politiska vänstern lära sig i praktiken.
- Helt plötsligt ropar den politiska högern på hjälp från staten. Detta menar Sahlström är ett bra mått på det nyliberala projektets fiasko.
- Än så länge har dock ingen politisk vänster kommit med ett politiskt alternativ, vänster måste lägga fram ett program. Detta är vår uppgift, att formera vänsterns politiska program.
Olle Sahlström berättar att han ser det som att vi befinner oss i politiskt gryningslandskap, i ett nytt historiskt läge.
- Fackföreningarna måste återvända till sina medlemmar, möta dem i en bred och mobiliserande diskussion.

Sahlström använder sig av begreppet tredjevänster för att beskriva vad som nu är på väg att växa fram. För att förklara sitt begrepp gör han en historisk tillbakablick.
- Vänstern började som en liberal vänster med franska revolutionen. Det gamla skulle slås ner, feodalismen skulle sopas undan och med den alla de gamla privilegierna, skråväsendet, prästlögnerna och intoleransen. Den andra vänstern, eller den socialdemokratiska arbetarrörelsen kan endast förstås i relation till denna liberala vänster. Liberalismen hade sprängt den politiska frihetens väg, den andra vänstern fann denna frihet skenbar och lade därför till den sociala och ekonomiska befrielsen på sitt program.
Sahlström menar att denna andra vänster, som byggdes upp från bruksorter och stora industribälten idag i praktiken är död. Den hade sin topp under 1970-talet och har sedan dess sakta dött. Det vi ser idag är endast kulisser från denna rörelse.
- De tidigare intima banden mellan fackföreningar och politiska partier har börjat lösas upp runt om i Europa. IGMetall har fortfarande kontakt med den tyska socialdemokratin, men även vänsterpartiet Die Linke och andra sociala rörelser.
Han beskriver en delning, där socialdemokratin gått högerut och fackföreningarna därför tvingats orientera sig åt annat håll och se sig omkring efter andra allierade. I Frankrike har CGT brutit med det franska kommunistpartiet, TUC distanserats från New Labour och så vidare. Endast i Sverige existerar en ”samverkan” mellan socialdemokratiskt parti och fackföreningar på samma täta sätt som under efterkrigstiden. Socialdemokratins vandring höger ut på den politiska skalan har pågått här sedan 20 år men ändå klamrar sig LO fast, trots att det var länge sedan fackföreningarna också var tongivande inom rörelsen.
SAP har försvagats avsevärt under samma tid. Från att ha haft över en miljon medlemmar till att idag ha ca 100.000 medlemmar, SSU har blivit fullständigt obetydliga som politisk ungdomsorganisation.

Sahlström konstaterar att, varje rörelse har sin tid och att den gamla arbetarrörelsen blir aldrig vad den en gång var.
Under sin resa genom Europa, som Sahlströms bok handlar om, har han även funnit en kraftig försvagning på den fackliga fronten. Idag är endast en fjärdedel av Europas arbetare fackligt organiserade. Lägre har inte organisationsgraden varit sedan 1950. Bara i Sverige har LO förlorat 130 000 medlemmar under 2007 och över en halv miljon under en tio års period.
I Europa har Sahlström även sett ljusglimtar, fackföreningar som valt att fråga sig ”inte bara hur man skall organisera medlemmar utan också för vad, för vilken fackförening?”. Fackföreningar som praktiserar levande medlemsdemokrati och är stridbara. Det är bland dessa och de band som knyts med andra sociala rörelser som Sahlström ser konturer av en framväxande tredje vänster.

Sahlström understryker fler gånger vikten av att en fackförening praktiserar levande medlemsdemokrati ifall den vill kunna mobilisera sina medlemmar. Han tar upp fackliga krav som beslutande medlemsomröstningar och val av ombudsmän. - Då äger medlemmarna sina ombudsmän och då måste dem bry sig om vad medlemmarna faktiskt tycker. Det kan dem skita i idag.
Som avslutning tar han upp ingredienser i en tredjevänster, internationellt fackligt arbete mot det internationella kapitalet och organisering av papperslösa arbetare (främst inom den snabbt växande privata service sektorn). Han avslutar med att det är rätten som skall gå före lagen. I den unga socialdemokratin fick ledare för arbetarrörelsen räkna med att sitta i fängelse.
- Det är kampen för rätten som skall driva oss. Som texten går: ”Det dånar uti rättens krater, snart skall uppbrottets timma slå.”


Vill du läsa Sahlströms bok?
Maila till: vastervik@nyttarbetarparti.se

VIDEO: Första maj 2016


SOCIALISTERNAS VALSIDA


SOCIALISTERNA PÅ YOUTUBE


PODCASTEN MUMLET


LÖPANDE BILDNINGSARBETE


UNGDOMSKAMPANJ I VÄSTERVIK


KAMRATER