RSS

Johannes Regell – Första maj 2010 (video)

tor, Maj 6, 2010

Tal

Tal hållet den 1/5 2010 i Västerviks Stadspark av Johannes Regell, arbetslös medlem i GS-facket (tidigare Skogs- och trä) och ordförande för Västerviks Socialistförening. Vid 2010 års första majfirande deltog strax över 100 västerviksbor.

Kamrater!
Kriser som den vi nu lever under är aldrig undantag från en annars perfekt värld i ordning och balans. Kriser som den vi nu lever under är aldrig resultat av individers bristande moral, de är inte barn av girighet. Kriser som den vi nu lever under är aldrig resultat av felaktig politik, varken av reglering eller avreglering. Kriser som den vi nu lever under är oönskade barn till det borgerliga klassamhället själv. De är ofrånkomliga resultat av detta samhälles egna drivkrafter och inneboende motsättningar.
Kort sagt, kriser som den vi nu lever under är en naturlig del av detta system och kan därför aldrig undvikas eller avskaffas inom denna samhällsordning. Kriser som den vi nu lever under kan endast avskaffas med det borgerliga klassamhället självt.

Att kriserna är resultat av denna samhällsordnings egna drivkrafter och inneboende motsättningar kan enkelt förklaras utifrån det faktum att all produktion i den nuvarande världen endast har ett enda mål och syfte. Aldrig tjänar den våra behov, aldrig vår trygghet, aldrig vårt välmående eller vår välfärd. Alltid står vinsten, den ökande vinsten som produktionens enda mål och drivkraft. Kort och gott, det man tjänar pengar på det producerar man, vad fan det än må vara. Om det sedan fyller en nyttig funktion eller ej, det är i bästa fall en sekundär fråga.

Vad har då denna kapitalismens innersta drivkraft att göra med dess förmåga att sätta sina egna hjul ur spel och skapa kriser som denna?
Den desperata jakten efter vinstens utökande tar sig form i ett konkurrenskrig mellan de olika kapitalisterna. Där den ene alltid försöker hinna före den andre. Detta medför en ständig ökning av arbetets produktivitet. Vi producerar en allt större och större mängd varor och en allt större och större mängd rikedom. Samhället blir till synes rikare och rikare.

Nu är dock kapitalismens framgångssaga besvärlig för de välbetalda historieskrivarna då de producerade varorna inte alls nöjer sig med att bli producerade, de måste även finna köpare för att kunna förvandlas till rikedom. Mitt framför kapitalismens alla försvarares skräckslagna ögon växer produktionen snabbare än konsumtionen. Konsumtionen klarar inte att svälja de väldiga mängder meningslösa varor som kapitalismen producerat. Med detta kan inte heller varorna förvandlas till rikedomar och blir då till och med meningslösa för kapitalisterna själva. Systemet sätter käppar i sina egna hjul genom skapandet av ett överproduktionsmonster. Detta är vad vi, kamrater fått den stora äran att uppleva de senaste åren.

Något som är värt att poängtera när det gäller det borgerliga klassamhällets kriser är att dem aldrig är resultat av brist eller nöd utan resultat av bristens och nödens motsatser. Nu lär ju knappast någon av oss  som samlats här idag lida av överflödets och rikedomens bekymmer. Vi tvingas ju som bekant hem från jobbet och förvandlas till fattiglappar genom en usel a-kassa, vi tvingas acceptera lönesänkningar och hårdare press på våra arbetsplatser, vi ser hur vår välfärd monteras ned genom nedskärningar och privatiseringar. För oss yttrar sig krisen i fattigdom, brist och ökad osäkerhet i stort. Men anledningen till att vi blir av med jobbet, anledningen till att vi utsätts för hårdare press på våra arbetsplatser, anledningen till att vår välfärds monteras ner är att dem har producerat för mycket varor för att dem skall kunna sälja dem till vinstgående priser.

Foto: nyttarbetarparti.se

Detta visar likt en spegel hur sjukt det borgerliga klassamhället faktiskt är.
Är det inte sjukt att vår allt hårdare livssituation står att förklara i en för stor rikedom i samhället? Är det inte en sjuk samhällsordning vi lever under där villkoren för våra liv försvåras för att de styrande i denna ordning har för stora rikedomar koncentrerade i sina händer?
Om inte detta är sjukt, kamrater, så säg mig då vad ordet ”sjukt” innebär?

Idag är all produktion sammanflätad till en samhällsproduktion. Olika branscher är sammanflätade och en nedgång i en bransch sprider sig snabbt till de övriga. Men samtidigt som hela samhället är involverat i och beroende av produktionen, styrs den av ett fåtal, efter fåtalets intressen och behov. Detta är det nuvarande samhällets ödesmotsättning och den blir allt tydligare och tydligare för varje dag som går.

Som jag tidigare nämnde är idag produktionens enda syfte och drivkraft ökandet av vinsten för fåtalet, genom utsugningen av flertalets arbete. Vid samhällets ena pol samlas och växer rikedomen samtidigt som fattigdomen breder ut sig och förfallet tilltar vid den andra. Anledningen till att denna motsättning precis som kriserna inte kan lösas på denna samhällsordnings villkor, är att kapitalismen inte kan existera utan löneslavar och arbetslösa å ena sidan och kapitalister å den andra. Motsättningen mellan våra behov och deras vinst är både en direkt konsekvens av och en förutsättning för det borgerliga klassamhället. Kapitalisterna kan inte ha sin form för produktion utan att samtidigt skapa ekonomiska kriser som den vi nu lever under.

Frågan är då, vad innebär då denna motsättnings lösning? Man skall aldrig förväxla form med innehåll. Att vilja avskaffa den borgerliga formen för samhällsproduktion innebär inte samhällsproduktionens avskaffande i sig. Utan en samhällsproduktion har inget samhälle att tala om överhuvudtaget. Vad det handlar om är att vi, detta samhälles arbetande och arbetslösa miljoner skall upprätta våra egna former för vår egen samhällsproduktion. Naturtillgångarna, fabrikerna, maskinerna, bankerna och transportväsendet, detta skall vi förvandla från privata maktmedel mot oss i kapitalisternas händer, till verktyg i våra och samhällets händer.
Produktionen måste erkännas som just samhällsproduktion genom att produktionsmedlen dvs. allt vad vi behöver för att kunna producera, allt från maskiner, naturtillgångar och transportväsendet, alla produktionsmedel skall bli samhällsegendom. Med detta kan vi istället för att producera deras vinster producera vad vi behöver och mår bra av.

För hundra år sedan svepte arbetaruppror över Europa och Sverige. Arbetare som vi, sa upp sin lydnad för den tidens självutnämnda härskare och tog över. När bagare tog över sina bagerier satte de upp nya skyltar där ägarnas tidigare satt. De bar texten: ”Vi gör bröd, inte vinst!”.

Detta mål, kamrater, detta mål kallar vi idag precis som arbetarrörelsen gjorde då, för hundra år sedan för – socialismen.

Tack för att ni lyssnade!


VIDEO: Första maj 2016


SOCIALISTERNAS VALSIDA


SOCIALISTERNA PÅ YOUTUBE


PODCASTEN MUMLET


LÖPANDE BILDNINGSARBETE


UNGDOMSKAMPANJ I VÄSTERVIK


KAMRATER