RSS

Marie Gustafsson – Första maj 2010 (video)

tor, Maj 6, 2010

Tal

Tal hållet den 1/5 2010 i Västerviks Stadspark av Marie Gustafsson, timanställd kassörska och styrelseledamot i Västerviks Socialistförening. Vid 2010 års första majfirande deltog strax över 100 västerviksbor.

Att bekämpa arbetslösheten har tillsammans med makt och inflytande över arbetet alltid varit viktiga frågor för arbetarrörelsen. Under en lång tid kämpade vi till oss bättre arbetsvillkor och ökad trygghet på våra arbetsplatser som 70-talets reformer med Lagen Om Anställningsskydd och Medbestämmandelagen innebar. Innan dessa reformer låg makten främst i arbetsgivarens händer om vem som skulle få gå hem eller ej vid arbetsbrist. Om det är något som vi lätt kan konstatera så är det att de senaste decennierna i alla fall inte har präglats av reformer för ökad makt och inflytande på våra arbetsplatser.

Man kan bara ta en sådan sak som att det som förr kallades ”fast anställning” numer heter ”tillsvidareanställning”. Man är aldrig riktigt säker, anställningen är bara tillsvidare och imorgon kan avsked komma.

Säsongsanställning, vikariat, timanställning, visstidsanställning och provanställning, det finns idag en uppsjö av olika anställningsformer som vi har att ”välja” mellan. På politikers och arbetsgivares språk kallas det ”flexibilitet” men för de flesta av oss innebär det otrygghet. Framförallt är vi många unga idag som hankar oss fram på olika timanställningar med den oro som det innebär för att försöka få vardagen att gå ihop.

Det finns idag många likheter med den tid innan vi hade kämpat till oss lagar och regler för arbetsmarknaden. Men då kallade vi det för vad det var; ett daglöneslaveri. Arbetare stod i kö utanför arbetsplatser och bad om att få komma in och arbeta. De som var önskade kallades in, de andra fick stå kvar och hoppas på att få jobba en annan dag.

Foto: nyttarbetarparti.se

Men säg mig, vad är det som skiljer idag? Jo, idag sitter vi istället vid telefonen och väntar, men en dagelönesystem är det helt klart lika mycket idag som då. Detta var dock något arbetarrörelsen slogs mot. Av det enkla skälet att det är bättre för oss när vi kan planera våra liv och dessutom inte  behöver vara rädda för att ta oss ton på jobbet.

Idag är det uppenbart att inget jobb är säkert, vi alla är utbytbara, men för att göra det svårare för arbetsköparna att sparka oss på godtyckliga grunder infördes Lagen om anställningsskydd. Denna lag är idag fullständigt satt ur spel tex. genom att bemanningsföretagen åter släppts lösa på arbetsmarknaden, vilka innan var förbjudna från mitten av 30-talet till 90-talets början.
Idag kan man faktiskt sparka arbetare ena dagen, för att dagen efter ta in personal från ett bemanningsföretag.

Så vad får daglönesystems återupprättande för konsekvenser för oss som måste sälja vår arbetskraft för att kunna betala våra hyra och köpa vår mat?

På det personliga planet är det rätt uppenbart. Du vet inte när man arbetar och när man är ledig. Du vet inte ens om du kan betala dina räkningar nästa månad. Genom att man alltid skall vara ”flexibel” och vänta på att bli inringd kan man inte planera sin fritid på ett vettigt sätt. Det innebär kort sagt, osäkerhet och otrygghet på våra arbetsplatser. Ser vi på daglönesystemets konsekvenser i ett större perspektiv ser vi att osäkra arbetare skapar svaga arbetarkollektiv. Vår fackliga organisering slås sönder då hur vida vi har jobb imorgon eller inte beror på om chefen vill ha dit oss eller inte.”Duger inte våra arbetstider eller arbetsförhållandet, finns det gott om arbetslösa att välja mellan!” Detta är också orsaken till varför de fasta jobben ersatts med de otrygga anställningsformerna.

Att slå sönder det vi en gång kallade arbetsrätt har varit ett led i kapitalisternas offensiv mot det arbetande folkflertalet. Denna offensiv som nu pågått ostört i många år. Arbetsköparnas offensiv har som yttersta syfte haft att minska vår makt genom att göra oss just otrygga och osäkra. Till detta har dem haft trogen hjälp från alla riksdagspartier som under olika regeringar alla deltagit i att riva sönder lagar som funnits för att skydda oss.

Är då denna offensiv omöjlig att stoppa eller ens bromsa?
Nej knappast! Vad det handlar om är att vi måste inse att de otrygga anställningsformerna endast kan motas med samma medicin som man använde när man kallade det för daglöneslaveri.

Vi måste helt enkelt åter organisera oss och ställa krav på rätten till arbete och att all anställning skall betraktas som fast!


VIDEO: Första maj 2016


SOCIALISTERNAS VALSIDA


SOCIALISTERNA PÅ YOUTUBE


PODCASTEN MUMLET


LÖPANDE BILDNINGSARBETE


UNGDOMSKAMPANJ I VÄSTERVIK


KAMRATER