RSS

Erik Åslund – Första maj 2011

ons, Maj 4, 2011

Tal

Tal hållet den 1/5 2011 på Stora torget i Sundsvall av Erik Åslund, ordförande Sundsvalls Socialistförening. Vid 2011 års första majmöte deltog runt 400 personer.

Sundsvallbor!
De som styr vårt land och de som av de styrande får betalt för att tycka, de sk. experterna, ledarskribenterna och ekonomerna berättar nu för oss att ”krisen är över”. De säger att ”konjukturen har vänt” och att ”ekonomin nu går på högvarv”.
De berättar för oss att det nu minsann ”går bra för Sverige”. Detta har jag tänkt prata om idag, om det Sverige som det nu ”går bra för”.

Åslund talar på Stora Torget.
Foto: Linnéa Nystrand

Antingen är jag en idiot som varken kan se eller förstå eller så är det Sverige som experterna, ekonomerna och tyckarna beskriver delat i två olika världar. Antingen är jag en blind dåre som inte kan se skogen för alla träd eller så lever jag och vi i ett annat Sverige, i en annan verklighet.

För i det Sverige jag ser är arbetslösheten på 8 procent. I det Sverige jag ser är 404 000 personer utan arbete. Här har dom som för inte så länge sedan skickades hem från jobbet fått komma tillbaka, inte till fasta anställningar utan till visstidsanställningar, och detta endast om dem nu fått komma tillbaka alls. Den arbetsmarknad som vi säljer vår arbetskraft på för att kunna köpa vår mat och betala vår hyra blir allt mer otrygg, allt mer kall och allt mer brutal.

I det Sverige jag ser, här växer fattigdomen, inte bara som följd av krisens arbetslöshet utan även som följd av att de styrande politikerna slagit sönder vårt socialförsäkringssystem. Som konsekvens av detta befinner sig 12 till 15 procent av alla barn i Sverige i vad som räknas som fattigdom. Som konsekvens av detta, av borgarsamhällets kris och politikernas nedskärningar tvingas allt fler föräldrar söka allmosor från Rädda barnen och religiösa församlingar för julklappar, kläder och skolresor åt sina barn.

Detta sker just nu i det Sverige jag ser. Jag ser också hur fattigdomen inte bara växer bland de arbetslösa, utan även bland de arbetande. Idag i det Sverige som det sägs gå ”bra för” arbetar nästan 30.000 industriarbetare för mindre än 19.500 kronor i månaden. Det blir ca 13 och ett halvt tusen kronor efter skatt det!
I den offentliga sektorn, bland välfärdsarbetarna i skolan, äldreomsorgen och sjukvården är de låga lönerna och det förhatliga deltidstvånget som alltid ett gällande faktum. Löneutvecklingen bromsas och arbetstakten ökas, så ser det ut i den verklighet som omger mig.
I det Sverige jag ser förvägras och betrampas rätten till trygghet, rätten till arbete, rätten till välmående, rätten till välfärd och rätten till bostad varenda jävla dag. Varenda jävla dag betrampas rätten till ett värdigt liv som människa av den ekonomiska ordning vi lever under och de styrande politiker som utgör dess förvaltande utskott.
Denna rätt betrampas inte bara för en liten del av befolkningen i det Sverige jag ser, jag ser rätten till ett värdigt liv med barnomsorg, skola, arbete, anställningsskydd, sjukvård, a-kassa, bostad, pension och äldreomsorg betrampas för åtta tiondelar av befolkningen. Det är vad jag ser.

Vad får då vår tids politiska makthavare och välbetalda tyckare att mena att det är ”god tider” nu? Lever vi inte i samma värld eller kan dom inte se vad jag och vi kan se?
Nej, sanningen är den att vår tids värld, vår tids samhällsordning är en motsats. Varken det ena eller det andra. Varken välstånd eller fattigdom, varken ljus eller mörker. Det är olika sidor av samma mynt, där den ena sidan förutsätter den andra.

Samtidigt som samhället från vår horisont sett blir allt hårdare och kallare utvecklas det i motsatt riktning i dess andra ände. Detta är också orsaken till varför bilden av vad samhällets tillstånd är skiljer sig så radikalt beroende på från vilken synvinkel man betraktar det.

Detta konstaterande skall dock aldrig misstolkas som ett accepterande av den nuvarande ordningen, tvärt om det är utgångspunkten för vår kamp.
Vi som tillhör de 8 tiondelarna av landets befolkning – vi som varje dag säljer vår arbetskraft för att kunna köpa vår mat och betala vår hyra eller vi som nekas arbete genom massarbetrslösheten, vi måste inse samhällets dubbla ansikte för att kunna agera. Vår utgångspunkt måste vara vår värld, inte Vdarnas, de höga chefernas, aktieägarnas eller deras betalda politker och tyckares. Det är förutsättningen för allt.

Våra krav för vår kamp måste formeras från vår verklighet, från hur samhället ser ut för oss. Våra krav är enkla.

För 90 % i a-kassa. För allas rätt till arbete. För mer personal i välfärdssektorerna. För allas rätt till en trygg ålderdom. För ungdomens rätt till utbildning. För allas rätt till sjukvård. För allas rätt till välfärd. Dessa krav förkroppsligar vi genom vår rörelse – arbetarrörelsen.

VIDEO: Första maj 2016


SOCIALISTERNAS VALSIDA


SOCIALISTERNA PÅ YOUTUBE


PODCASTEN MUMLET


LÖPANDE BILDNINGSARBETE


UNGDOMSKAMPANJ I VÄSTERVIK


KAMRATER