RSS

Möte angående bostadsfrågan i Arbetarrörelsens bokcafé

ons, Okt 5, 2011

Aktiviteter

Tisdagen den 4 oktober anordnade Västerviks Socialistförening ett möte angående bostadsfrågan i Arbetarrörelsens bokcafé. Inbjuden talare var Björn Johansson, ordförande för Hyresgästföreningens syd-östra region. Johansson talade under temat ”bostadsfrågan då och nu” och tog utgångspunkt i Sveriges snabba industrialisering i början av 1900-talet. Johansson gick sedan genom bostadsfrågans väg genom Sveriges historia fram till nutid.

Björn Johansson, ordförande för Hyresgästföreningen region sydost talar om bostadsfrågan då och nu i Sverige.
Foto: nyttarbetarparti.se

Diskussionerna efter talet handlade om möjligheterna att organisera människor i bostadsområden i en tid när de stora arbetsplatserna antingen flyttat eller inte är så stora längre.

Vid tiden för den Svenska industrikapitalismens genombrott skedde en enorm och brutal urbanisering. I Sveriges storstäder upprättades så kallade ”nödbostäder”. Dessa skulle vi idag kalla ”kåkstäder”. Trångboddheten var norm snarare än undantag. Stora familjer bodde i kalla och våta plåtskjul. Minusgrader var ett faktum ”inomhus” under vintertid.

Då nödbostäderna upprättades av myndigheterna – som antingen stod i nära förbindelse med eller rent av var samma personer som ”gav arbete” i de snabbt framväxande industrierna – tillämpades godtyckliga vräkningar återkommande mot facklig organisering.

Johansson menade att den moderna Hyresgästföreningsrörelsen föddes i Nynäshamn 1915 bland arbetare på Telegrafverket. Hyresstrejk organiserades mot hyresvärden som också var arbetsgivare.

Med arbetarrörelsens allt starkare ställning i Sverige under efterkrigstiden kom bostadsfrågan att integreras som en del i välfärdsbygget. Social bostadspolitik tillämpades och tillgång till bostads betraktades nu som en rättighet för alla.

En viktig milstolpe i svensk bostadspolitik blev byggandet av ”miljonprogrammet”. Byggnation av billiga hyresrätter ”för vanligt folk” stimulerades genom statliga subventioner och förmånliga lån. En miljon lägenheter skulle byggas under 10 år (100 000 lägenheter om året). Med miljonprogrammet bröt man i Sverige definitivt med trångboddheten och den usla bostadsstandarden för lång tid framåt.

Brottet skedde med 1990-talets skettereform – kommenterad av en mötesdeltagare som ”den underbara natten då Socialdemokratin under Ingvar Carlsson gick till sängs med Folkpartiet och gjorde upp om stora skattesänkningar”. Sedan dessa har alla regeringar bidragit till att avskaffa den sociala bostadspolitiken. Ord som ”rätt” och ”jämlikhet” har bytts mot ”betalningsvilja” och ”marknad”.

Idag kan vi konstatera att vi på bostadsfrågans slagfält har förlorat precis lika mycket som i de övriga välfärdsområdena och på arbetsmarknaden. Som följd av i princip obefintligt bostadsbyggande har trångboddheten återkommit med den bostadsbristen. Den eftersläntrande inkomstnivån bland Hyresgästerna står i rak motsättning till stigande boendekostnaderna. Över 250 000 ungdomar saknar bostad i Sverige 2011. Miljonprogrammen som för 40 år sedan löste bostadsfrågan tillfälligt är idag förfallna. I vissa städer har kackerlackorna återvänt som ”inneboende”.

Till kaffe och bulle diskuterade mötesdeltagarna möjligheter att utifrån arbetarklassens bostadsområden organisera människor i en tid då allt fler människor arbetar utspridda på mindre arbetsplatser och många helt nekas rätten till arbete.

VIDEO: Första maj 2016


SOCIALISTERNAS VALSIDA


SOCIALISTERNA PÅ YOUTUBE


PODCASTEN MUMLET


LÖPANDE BILDNINGSARBETE


UNGDOMSKAMPANJ I VÄSTERVIK


KAMRATER