RSS

Marcus Jansson – Civilkuragets dag 2011

tor, Okt 13, 2011

Tal

Tal hållet av Marcus Jansson vid civilkuragets dag 2011 i Jönköping den 12 oktober.

Hej! Jag vill till att börja med tacka arrangörerna för inbjudan och för att jag får tala här idag.

Jag heter Marcus Jansson och är medlem i fackförbundet SEKO samt aktiv som cirkelledare inom Arbetarnas Bildningsförbund.

Marcus Jansson vid torgmöte i Västervik. Foto: nyttarbetarparti.se

Vi har idag samlats för att hedra och minnas Björn Söderberg som för tolv år sedan blev brutalt mördad då han avslöjade att en styrelsemedlem i hans lokala handelsklubb var en ledande aktivist i den nynazistiska rörelsen. Till Söderbergs minne och för de värderingar han stod upp för instiftade Sveriges Arbetares Centralorganisation den 12 oktober till Civilkuragets dag för att uppmärksamma dem som står upp emot missförhållanden på sina arbetsplatser.

En självklarhet kan man tycka, att stå upp för demokratiska värderingar, men i den tid vi idag lever är det ingen självklarhet att säga vad man tycker om sina arbetsförhållanden då man vet att man väldigt snabbt är utbytbar i den djungel av anställningsformer och bemanningsföretag som idag existerar. För många av oss är arbetslösheten ett ständigt närvarande hot och eftersom våra fackliga och politiska organisationer idag är så pass svaga vågar vi många gånger inte höja våra röster med risken att bli av med vår försörjning.

Jag är som sagt även aktiv inom ABF och har egna erfarenheter av den nynazistiska rörelsen. För fem år sedan höll jag i en cirkel i arbetarrörelsens historia i Vimmerby för ett gäng ungdomar när lokalen en kväll stormades av 10 maskerade nazister som skickade tre av oss till sjukhus. Givetvis en omtumlande händelse men trots det var det ingen av deltagarna som hoppade av cirkeln utan vi fortsatte våra studier. Vi lyckades även ena arbetarrörelsen i Vimmerby för en gemensam manifestation mot det nazistiska våldet som samlade ca 700 demonstranter.

Som socialist och aktiv inom arbetarrörelsen är det högerextrema våldet ett reellt hot. I och med att dagens arbetarrörelse befinner sig i en stor kris och starka högervindar blåser över hela Europa måste vi snart finna en väg framåt som bryter den låsning som den socialistiska rörelsen befinner sig i. Det politiska hot som partier som Sverigedemokraterna utgör då arbetarrörelsen är frånvarande plöjer även fåran för de nynazistiska organisationerna och dessa kan endas mötas av en progressiv socialistisk arbetarrörelse som har lösningar på de sociala konflikter som idag exploateras av högerpartierna.

För många präglas inte vardagen av en känsla av frihet och framtidstro utan tvärt om ofrihet och oro inför framtiden. Oavsett vilka som har suttit vid makten har stora sociala försämringar för arbetarklassen genomförts de senaste decennierna och idag handlar politik mest om att flytta siffror inom samma budget. Medan skillnaderna bland partierna där uppe allt mer krymper och skillnaderna för oss här nere allt mer ökar med växande klassklyftor och fattigdom måste vi göra vad socialistisk arbetarrörelse alltid har gjort, organisera oss och ställa krav, fackligt och politiskt.

Det finns inte längre några genvägar, inga ombudsmän eller politiker där uppe som vi kan sätta hoppet till, utan vi måste sätta hoppet till vår egen styrka och förmåga för utan en stark kraft underifrån kommer inga större förändringar att ske.
Och det finns idag ett stort tomrum att fylla på dagens politiska teaterscen där det allt mer är det privata som upptar utrymme i den offentliga debatten än det politiska.

För den socialistiska arbetarrörelsen tror jag framförallt att det idag är ett par saker som är viktiga att fokusera på och ena människor kring och det gäller kampen mot arbetslösheten och kampen för den gemensamma välfärden och därmed även spräcka hål på myten om den offentliga fattigdomen.

I princip hela den arbetslöshet som idag existerar beror på massuppsägningarna inom den offentliga sektorn under 90-talet, inom vården, skolan och omsorgen försvann över 200 000 jobb.

Idag fortsätter nedskärningarna utan större protester oavsett vilka som sitter vid makten med argumentet att ”vi har levt över våra tillgångar” och därför inget annat kan göra än att skära ner. Som socialist tycker jag givetvis inte att det är särskilt konstigt att det i första hand inte är våra behov som tillgodoses under kapitalismen men det är desto bekymmersammare att borgerlighetens världsbild idag är så pass dominant och har en så stor makt över våra tankar att vi många gånger bara köper det de säger som sanningar.

Bara en sådan simpel sak som att under valrörelsen 2006 blev vårt socialförsäkringssystem ett bidragssystem i den politiska debatten. Försäkringar vi betalar för var helt plötsligt bidrag.
På samma sätt har man pumpat ut myten om statsskulden. Men faktum är att sedan 2005 har vi haft större tillgångar än skulder och det finansiella överskottet beräknas i år uppgå till hela 458 miljarder kronor. Detta är alltså enorma resurser som inte används till produktiv verksamhet samtidigt som nedskärningarna fortsätter i kommuner, landsting och stat!

Dessa fakta är givetvis inte det centrala för oss som socialister men om vi ska lyckas stoppa de mörka högerkrafter som idag stövlar framåt måste vi snarast återskapa en socialistisk arbetarrörelse värd namnet. Det är med andra ord inget annat än tungt fackligt och politiskt arbete vi har framför oss om vi ska lyckas mota den högervåg som idag drar över Europa.

VIDEO: Första maj 2016


SOCIALISTERNAS VALSIDA


SOCIALISTERNA PÅ YOUTUBE


PODCASTEN MUMLET


LÖPANDE BILDNINGSARBETE


UNGDOMSKAMPANJ I VÄSTERVIK


KAMRATER