RSS

Alexandra Isaksson – Första maj 2013

sön, Maj 5, 2013

Tal, Västervik

Tal hållet den 1/5 2013 i Västerviks Stadspark av Alexandra Isaksson, sjuksköterska på Västerviks sjukhus, styrelseledamot i Västerviks Socialistförening samt ledamot i Socialisternas nationella ledning. Vid 2013 års första majfirande deltog strax över 150 personer.

I vår förening är rätten till arbete en central fråga. I februari i år uppgick arbetslösheten till 8,5 procent. Enligt statistiska centralbyrån har utvecklingen av andelen arbetslösa stannat upp, men det rör sig ändå om 427 000 människor i vårt land.

Alexandra Isaksson i talarstolen. Foto: nyttarbetarparti.se

En grupp som utgör en stor del den av denna siffra, är ungdomar mellan 15-24 år. Slutsiffran för arbetslösa ungdomar når ända upp till 30,2 procent.
Denna siffra inkluderar inte bara de som är arbetslösa utan även de som studerar men som aktivt söker ett heltidsarbete under tiden men som inget hittar.

Som arbetslös är det lätt att hamna i utanförskap. Ekonomin är ständigt en orosfaktor och ingen lösning står att finna då arbetsmarknaden svämmar över och inget jobb står att finna.
Att ständigt bli nekad till arbete, att ständigt få budskapet att man inte räcker till, inte på någon arbetsplats, påverkar både självförtroende och hälsan i stort.

Utanförskap, budskapet att inte duga och en taskig ekonomi är tunga bördor att bära och är ovärdig alla. Alla har rätt till ett arbete. Alla har rätt till en trygg ekonomi och alla har rätt till en plats i samhället.
Landets arbetslösa, latent arbetssökande och undersysselsatta utgör totalt ett outnyttjat arbetskraftsutbud som totalt motsvara 548 000 heltidsarbeten med 40 timmars arbetsvecka.

Under tiden som arbetslösheten har skjutit i höjden går de som faktiskt har ett jobb på knäna ute på arbetsplatserna. Ändå utnyttjas inte arbetskraften som finns.
För så länge som vi har en viss grad av arbetslöshet kan löner hållas nere och arbetstakten ute på arbetsplatserna öka desto mer. Allt för att skapa större vinst åt företagen.

Jag står inte här idag för att tala om vinsten för företagen, jag står här på grund av att vi måste börja se över vår hälsa och vår rätt i samhället. Både de som arbetar och de som står utan arbete.

Det är dags att ta striden för vår rätt i samhället. Vi arbetar för att leva, vi lever inte för att arbeta.
Vi kan råda bot mot vågen av arbetslöshet, vi kan tillvarata på de arbetskraftsutbud som faktiskt finns i samhället. Och varför då inte satsa dessa på arbeten som tjänar folkflertalet? Tillsätt mer personal inom skolan vården och omsorgen.

På detta sätt kommer de människor som vill ha ett arbete att sysselsättas, kvaliteten på arbetet att öka samtidigt som trycket på arbetsplatserna minskar och arbetarnas hälsa att förbättras.

Detta ses som en omöjlighet för de politiker som råder, istället läggs förslag om höjd pensionsålder och våra sjuka i samhället tvingas ut i arbetslivet utan genomtänkt konsekvensanalys om hur hälsan påverkas när ett större ansvar än det man klarar av läggs på de berördas axlar.

Personligen ser jag inte vitsen med en höjd pensionsålder eller tvingandet av svårt sjuka, utförsäkrade människor att skaffa ett arbete, slita ut människor tills vi knappt står på benen.

De finns människor som vill och kan arbeta men som inte får. De sammanlagda antalet timmar för de människor som saknar arbete men som skulle kunna sysselsättas är uppe i 21,9 timmar i veckan. Skulle vi inte kunna lägga dessa timmar på något vettigare än försämrad hälsa för våra arbetslösa?

VIDEO: Första maj 2016


SOCIALISTERNAS VALSIDA


SOCIALISTERNA PÅ YOUTUBE


PODCASTEN MUMLET


LÖPANDE BILDNINGSARBETE


UNGDOMSKAMPANJ I VÄSTERVIK


KAMRATER