RSS

Pensionsbluffen – Dan Persson

Ett mantra innehåller ett eller några ord som konstant upprepas för att koncentrera tankeverksamheten under meditation. Politiker använder ofta mantran, dock i helt andra syften. Finansminister Anders Borg vaknar säkert varje morgon och drar sitt mantra: ”Vi måste vara försiktiga med pengarna och ha ordning i statsfinanserna.” Påståendet är självfallet svårt att säga emot. Vem vill ha oordning i finanserna?


Mantrat förekommer oftast när någon kräver någonting, en reform eller när en löneökning för offentliganställda kommer på tal. Taktiken är att vilseleda, som om vi hade dåliga statsfinanser. Vi har mycket bra statsfinanser. Vi har t ex 911 miljarder, 25,1 procent av BNP1,  i oanvända kronor som ligger och skvalpar i statskassan. (Se tidigare artikel om statsskulden.) Statsskulden utgör 34 procent av BNP och kommer att vara betald, i nuvarande takt, år 2050. Emellertid är det inte ens önskvärt. Troligen är Mats Odell (KD) ensam förslagsställare.

Att antalet pensionärer blir fler och de som arbetar minskar till antal, är ett mantra som varit oemotsagt i cirka 30 år. I samtliga partier har det rått konsensus, fullständig uppslutning. Per Nuder, finansminister för (S) 2004-2006, påstod att fyrtiotalisterna utgjorde ett ”jättelikt köttberg” och när de går i pension skulle samhället kantra. Sedan har socialdemokraterna till och med lagt in följande i partiprogrammet från 2013: ” Den demografiska utvecklingen med en växande andel äldre är […] en av välfärdssamhällets stora utmaningar.” 2

Och som en ”utmaning för framtiden” föreslår statsminister Fredrik Reinfeldt att vi ska arbeta till 75 års ålder så att samhället inte kantrar. Detta samtidigt som samtliga partier lovat jobb i över 20 års tid. Trovärdigt? Att färre försörjer allt fler är naturligtvis rätt om man räknar individer. Det är själva dramatiken i argumentet. Men ska man räkna antalet individer?

Dock har det funnits en och annan som påpekat det felaktiga i detta påstående. Daniel Ankarloos bok ”Välfärdsmyter -Visst har vi råd att finansiera tryggheten” (2011) dissekerade feltänkandet som bluff. Han menade att grundfelet är att räkna antalet individer som går i pension, när man i stället borde räkna på de pengar som finns i systemet. Ankarloo säger: ”Försörjningen är helt enkelt en fråga som ska mätas i kronor och ören, inte antalet personer i den ena eller den andra gruppen. ’Bördan’ av denna försörjning bestäms således inte i hur många som man ska försörja, utan i relationen mellan de utgifter som ska försörjas och de inkomster, som utgör medel för denna försörjning.”

Om man gör detta visar det sig att den så kallade försörjningskvoten har minskat. Anledningen är att produktiviteten ökar och i Sverige har den nästan fördubblats mellan åren 1993-2013, vilket resulterar i plus för skattekistan. Tillväxten har varit dubbelt den tyska sedan 1993. En årlig BNP-tillväxt på ca två procent. Produktivitetsökningar nås genom rationaliseringar och robotisering, dvs ställa folk på gatan genom att öka takten. Således har det ramlat in stora summor från de som blir färre (arbetarna) till de som blir fler (pensionärerna). Precis tvärtemot de prognoserna som säger att pensionärerna skulle bli så många att pengarna tar slut.

Kolla in programmet: Dokument inifrån, politiker utan mål. Finns hos SVT:s programbibliotek.

Dan Persson,
Visby,
juli 2014

Noter:
1. www.regeringen.se/content/1/c6/23/80/74/c8df0c7d.pdf
2. Ett program för förändringar 2013 s.36

Reds anm, ordlista:
Produktivitet: Produktivitet är ett användbart mått på effektiviteten i produktionen. Man mäter den genom att dividera förädlingsvärdet, alltså värdet på det som produceras, med antalet arbetade timmar. Om produktionen skapar ett stort värde per arbetstimme är alltså produktiviteten hög och tvärtom.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Produktion-och-Investeringar/Produktivitetsutvecklingen-i-naringslivet/

BNP & tillväxt: BNP är värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period. BNP är också det vanligaste måttet för att beskriva ekonomisk tillväxt. Med ekonomisk tillväxt menas alltså en ökning av BNP över tid.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP—Sverige/

VIDEO: Första maj 2016


SOCIALISTERNAS VALSIDA


SOCIALISTERNA PÅ YOUTUBE


PODCASTEN MUMLET


LÖPANDE BILDNINGSARBETE


UNGDOMSKAMPANJ I VÄSTERVIK


KAMRATER