RSS

Arbetarmoder – Anders Hybbinette

mån, Jul 14, 2014

Kultur, Stockholm, Texter

Lik hästens gnägg kommer skrattet fram
Du går mot ditt skåp och byter kläder
Inskränktheten som tidigare var en skam
Släpper du in i din själ där den gör farliga räder

Politiken du säger dig veta mycket om
Du spottar åt vänster i hat
Om invandringen säger du, ja, ja, de som kom, de kom
Du ser dina forna systrar göra karriär på tomt prat

Du en gång starka arbetarmoder
Som stod upp för arbetarens rätt
Sålde du din själ till hatets horder
Nu sviker du dina hundrade barn alldeles för lätt

Likt en bruten kvist vid skogens mynning
Bjuder hatet på sin charm
Står du stilla inför mörkrets skymning
Låter du brunskjortorna komma till din barm

När tog din vilja slut, du som slitit för vårt land
Varför har du vänt riktning, snälla förklara
Din själs skepp har strandat i vredens sand
Se oss, dina arbetarbarn krama oss bara

Jag vill inte se dig vid ditt skåp som en gnäggande häst
Jag vill inte att du med trötta steg går ut
Jag vet inte om jag kan visa dig vad som är bäst
Jag vill finnas för dig, vandra den väg du gått förut

Lockas inte av entreprenörens flyktiga vind
Snälla du kära arbetarmoder låt din röst höras
Du behöver inte stå vid det gamla godsets grind
Låt inte din kamp förgöras

Det finns dem som en gång var dina kamrater
De står fortfarande vid kammaren och gapar
I dyra kläder, pratar de lönsamheter
De vill att du från deras bord skrapar

Jag förstår den sorg som du bär
Jag ser din kamp försvinna
Det är av dig vi oss lär
Du var ju vår starka arbetarkvinna

Varför sviker du dina hundrade barn
Varför sviker du oss arbetarungar
Nu lindar hatet in oss i sitt garn
Mot intet hatet oss sedan slungar

Du är vacker, din själ är stor
Snälla du arbetarmoder se dig i tiden
Glöm inte på vilken gata dina hundrade barn bor
Du är inte helt förvriden

Hade vi kunnat ge dig din rättmätiga plats
Hade du fått den utan tårar
Nu griper vi tag i kvisten vid bödelns avsats
Nu kommer mörkret den väntar och efter oss trånar

Kära arbetarmoder stanna upp i din sorg
Vi, dina barn finns på riktigt
Vi vill inte lämnas kvar i kylans borg
Älska oss moderligt och försiktigt

Brisen som bär på hatets hullingar
Kommer sakta in i våra sinnen
Den fördömer kärlek, dina ungar
Vi börjar glömma alla dina minnen

Du moder
Du bär på mänsklighetens svar
Bli inte till en ytterligare broder
Du är vårt hopp och försvar

Se dina barn stilla vagga i vinden
Sakta vi faller en efter en ner
Se din förmåga, tro på framtiden
Det faller bara fler och fler

Vi är vackra, vår själ är stor
Snälla du arbetarmoder se oss i tiden
Glöm inte på vilken gata vi hundrade barn bor
Du är inte helt förvriden

Anders Hybbinette,
juli 2014

Presentation av författaren:
Regler är till för att testas, möjligheter till för att presenteras och kärlek är ett helvete som förenar oss alla. Mitt namn är Anders Hybbinette och jag är sprungen ur en arbetarintellektuell familj – med människor från många delar av världen. Skrivandet är för mig en relation som jag ibland vill lämna, ibland kan jag inte älska den nog, ibland vill jag bara krypa under en sten och skämmas och hoppas på att stenen ska falla över mig, oftast är relationen ett rent helvete- ett helvete som jag på något vis inte kan leva utan. Jag har prövat en del yrken och studerat inom olika områden. Jag tror att rädsla fördömer och modet är en väg framåt. Jag ser upp till alla vackra människor som vågar kämpa för fred och rättvisa, jämlikhet och framförallt mot förtryck. Människor som vågar leva sin dröm och som stöder andra i deras.

VIDEO: Första maj 2016


SOCIALISTERNAS VALSIDA


SOCIALISTERNA PÅ YOUTUBE


PODCASTEN MUMLET


LÖPANDE BILDNINGSARBETE


UNGDOMSKAMPANJ I VÄSTERVIK


KAMRATER