RSS

Recension av Den nordiska modellen mot 2030. Ett nytt kapitel – Mimir Kristjánsson & Pål Hellesnes

tor, Nov 27, 2014

Texter, Världen runt omkring oss

Den nordiska modellen med sina små ekonomiska skillnader och starka fackföreningar förvittrar alltmer. Forskare från forskningsstiftelsen Fafo (1) spår, i en nyutkommen omfattande rapport, att det trycket kommer att öka fram till 2030.

Jon Erik Dølvik m.fl. Den nordiska modellen fram till 2030. Et nytt kapitel. Nordmod 2030. Slutrapport. Oslo: Fafo, 2014. -186 sid. (2)

I bild: Norska tidningen Klassekampens framsida om boken.

- Även om modellen har varit framgångsrik de senaste 25 åren visar våra analyser, säger chefen för Fafo Jon Hippe, att grunderna för den nordiska modellen idag har börjat vittra sönder.

Den nordiska modellen fram till 2030 är ingen uppmuntrande läsning för den som värnar den nordiska modellen med sina små ekonomiska skillnader och sina starka fack.

* Fram till 2030, fastslår Fafo, kommer ny sysselsättning att röra sig om ett tillskott på endast på några hundratusen jobb. Jämförs detta med befolkningstillväxten innebär det att andelen sysselsatta i Norden minskar.

* Antalet fackligt organiserade kommer att minska med 1,5 miljoner människor.

* Med ett minskat antal sysselsatta och fackligt organiserade ökar den sociala olikheten.

Slutrapporten läggs fram vid Samak, de nordiska socialdemokraternas samarbetskommitté tillsammans med de nordiska landsorganisationerna, vid konferensen utanför Oslo.

Modellen hyllas världen över
Den nordiska modellen har de senaste åren hyllats världen över. Den inflytelserika tidskriften The Economist i USA utsåg nyligen Norden till den ”nya supermodellen”.

Men i slutrapporten varnar alltså forskarna från Fafo för att den nordiska modellen, de kommande åren, håller på att förlora sin särprägel.

- Det finns ett antal betydelsefulla samverkande faktorer i modellen; högt förtroende för organisationerna i arbetslivet, hög sysselsättning och en hög grad av jämställdhet. Ändrar man för mycket på en eller flera av dessa faktorer kan det innebära att vi inte längre har den modell vi har haft, säger forskaren Tone Fløtten.

Högern i Norge och i övriga Norden har försökt att tillskansa sig modellen. I vilken grad har de lyckats?

- De har till namnet sagt sig omfatta modellen, något de till en viss grad har gjort. Men modellen blir verkningslös ifall den endast är en besvärjelse. Ska vi få det resultatet, såsom den nordiska modellen har gett, då måste modellens institutioner och medel vara intakta. Idag är inte bara en av modellens grundpelare utan flera av dem utsatta för marknadstrycket.

Politiska möjligheter och nya utmaningar
Den nordiska modellens söndervittring har skett under tryck utifrån olika politiska majoriteter. (3) Är detta en historisk nödvändighet eller kan politiken göra något åt det?

- Naturligtvis har politiken betydelse. 1990-talet i Norge visade att utvecklingstendenserna kan ändras och den gången återupplivades modellen. (4) Vi har medel som vi kan använda oss av för att stärka parterna i arbetslivet eller att på annat sätt minska olikheterna om vi vill det, säger Hippe.

Fafo-forskarna drar sig från att komma med några politiska recept på hur trenderna mot en tilltagande söndervittring kan motverkas men de pekar inte desto mindre på några viktiga utmaningar.

* Den kollektiva lönebildningen måste garanteras. Det innebär att arbetslivets parter måste förstärkas.

* Man måste föra en aktiv politik för att få folk att delta i arbetslivets organisationer.

* Man måste, i de nordiska länderna, hitta nya sätt att hantera den stora arbetsinvandringen.

* Man måste försäkra sig om effektiva offentliga välfärdstjänster och om nya styrsystem för offentliga tjänster.

Men det handlar inte endast om politiska medel utan främst om att uppbåda en politisk närvaro i arbetslivet, påpekar Hippe.

- Man måste ju i val uppbåda miljoner till att satsa på politiska partier – inte bara det socialdemokratiska – som vill behålla den nordiska modellen, men man bör även mobilisera folk till att organisera sig fackligt. Den uppmärksamhet som reses runt den nordiska modellen vid de debatter som följer när detta görs blir i sig ett viktigt bidrag till att öka modellens chans att leva vidare, avslutar Tone Fløtten.

Klassekampen (Oslo),
den 11 nov. 2014.
Översättning och noter Per-Erik Wentus.

1). Fafo grundades av Landsorganisationen i Norge 1982 som Fagbevegelsens senter for forskning, utredning og dokumentation. 1993 ombildades den till en stiftelse. Huvudinriktningen är samhällsforskning med bl.a. betoning på arbetslivet.

2) Sök på www.fafo.no och Publikasjoner. Där redovisas de sammanlagt 18 rapporterna, varav 5 landsrapporter, som utkommit inom projektet NordMod 2030. Forvitring eller fornying i Norden 2014-2030. Rapporterna finns också som nätutgåvor.

3) För en läsare i Norge är ” …under tryck utifrån olika politiska majoriteter…” lättfattligt. För övriga nordbor är det inte självklart att det trycket även inbegripit socialdemokratin. Se härför Magnus E. Marsdal. Högerpopulismen dissekerad. Översättning Henrik Celander och Maria Hasselström. Lund: Celanders förlag, 2008. -368 sid.

4) För en beskrivning/analys se t.ex. Aron Etzler. Trondheimsmodellen: radikala framgångs historier från Norge och Nederländerna. Stockholm: Karneval förlag, 2007. -232 sid.

VIDEO: Första maj 2016


SOCIALISTERNAS VALSIDA


SOCIALISTERNA PÅ YOUTUBE


PODCASTEN MUMLET


LÖPANDE BILDNINGSARBETE


UNGDOMSKAMPANJ I VÄSTERVIK


KAMRATER