RSS

Bidragsjobbens problematik – Kalle Wadin Wesslén

mån, Dec 1, 2014

Texter, Världen runt omkring oss

Under se senaste veckorna har det rapporterats en hel del i pressen om de så kallade bidragsjobben, alltså arbeten som till större delen finansieras av statliga bidrag. Detta är en typ av arbete som under de senaste åren har skjutit i höjden vad gäller antalet tjänster. Det finns ett flertal olika former av bidragsjobb. Några exempel är instegsjobb, särskilt anställningsstöd, nystartsjobb, lönebidrag med mera. Under fjolåret ska det totalt ha rört sig om 185 000 tjänster och under detta år ser det ut att hamna omkring 200 000. Statens kostnad för detta är 20 miljarder kronor.

Inom t ex. taxibranschen har bidragsanställningarna använts för att konkurrera ut ”vanliga” arbetare.

Bidragsjobben finns i ett flertal olika yrkeskategorier, men vissa kategorier sticker ut markant. Det gäller framförallt köks- och restaurangbiträden. Där rör det sig om omkring 18 000 tjänster. Andra yrkeskategorier med ett stort antal lönebidragstjänster är bland annat vaktmästeri, administrativa assistenter, städare, lagerpersonal och fastighetsskötare. Inom samtliga dessa yrken har antalet bidragsjobb ökat sedan 2009, inom vissa yrken dessutom ganska dramatiska ökningar.

Allt detta har en hel del riktigt negativa och besvärliga effekter. Framförallt kan det leda till en lönedumpning när företag med bidragsanställda går in och vinner offentliga upphandlingar. Eftersom deras anställda med bidragslöner till omkring 70 procent avlönas av staten och inte av företaget, kan de vinna de flesta offentliga upphandlingar, med så låga bud att inga seriösa företag har någon möjlighet att tävla med dem. En representant för Handels har hävdat att dessa bidragssubventionerade jobb har en negativ utveckling för handelsbranschen (och för löneutvecklingen) eftersom den tränger bort branschens egen yrkesintroduktion.

90 procent av lönebidragsjobben finns inom lågavlönade LO-yrken. Detta innebär att löneutvecklingen inom dessa redan lågavlönade yrken stagnerar och inte ökar så som den ska. Det konstateras dessutom från flera håll att denna typ av jobb tränger undan arbeten med vanlig lön. Företagen i de aktuella branscherna får stora statliga subventioner för sina anställda och när bidragen för en person har blivit uttömda så byts denne ut och man tar in någon ny, med full bidragsnivå.

I förlängningen blir det hela en stor förlustaffär för staten och hela samhället. Våra skattepengar går till att finansiera bidragsjobben, där företag gör sig av med anställda på vanlig lön och istället tar in anställda med bidragslön. Istället för att behöva stå för hela anställningskostnaden får istället företagen 70 procent av kostnaden betalad av staten. Det blir med andra ord en förflyttning av kapital, från staten till de privata företagsägarna. I förlängningen en förflyttning av skattepengar till privata företagsägare, för att göra deras vinster ännu högre än de redan är.

Tanken med bidragsjobben är att de ska underlätta för långtidsarbetslösa eller personer med olika funktionsnedsättningar att komma i arbete. Dessa är i många fall personer som inte har full arbetskapacitet. Det handlar om anställda som helst skulle behöva anpassade arbetsuppgifter. Många företagare i dessa branscher sätter dock samma press på de lönebidragsanställda som de gör på personer med vanlig lön, de fullt arbetsföra. Det är en orimlig press att sätta på någon med funktionsnedsättning. I många fall leder systemet med bidragsjobb till att oseriösa företagare sätter det i system att hela tiden byta ut sina bidragsanställda för att få ut så stora bidragssummor som möjligt.

Kalle Wadin Wesslén,
Kalmar,
december 2014

VIDEO: Första maj 2016


SOCIALISTERNAS VALSIDA


SOCIALISTERNA PÅ YOUTUBE


PODCASTEN MUMLET


LÖPANDE BILDNINGSARBETE


UNGDOMSKAMPANJ I VÄSTERVIK


KAMRATER