RSS

Angående Sveriges sjunkande skolresultat – Kalle Wadin Wesslén

I en nyligen utgiven rapport från OECD framgår det att de svenska skolresultaten har varit kontinuerligt sjunkande under en längre tid. Deras egna kunskapsutvärderingar, de så kallade Pisa-studierna, utvärderar kunskaper inom ämnena matematik, läsförståelse, naturvetenskap och problemlösning. OECD har sammanställt resultaten vid ett antal olika nedslagspunkter. De senaste fyra nedslagspunkterna har varit åren 2003, 2006, 2009 och 2012. I ett stapeldiagram över detta går att utläsa att Sverige tidigare har presterat bäst inom läsförståelse, men inte längre. I 2012 års undersökning har svenska elever för första gången presterat bättre inom naturvetenskap. Dock har siffrorna sjunkit undan för undan inom alla dessa ämnen, allra mest i läsförståelse och matematik.

OECD poängterar att inga andra länder har tappat i så snabb takt som Sverige. Av de 34 OECD-länder som deltog i 2012 års studie har Sverige hamnat på plats 28 i matematik, plats 27 i läsförståelse och plats 27 i naturvetenskap. Detta har inträffat trots, eller kanske på grund av, ett flertal olika skolreformer under de senaste åren, reformer med syfte att förbättra resultaten, men som i själva verket har lett till en försämring. Enligt OECD-rapporten har Sverige de allra högsta siffrorna för elevernas sena ankomster. Enbart 5 % av den svenska högstadielärarkåren tycker att de har ett arbete som är högt värderat av samhället. Denna siffra tillhör de sämre av OECD-länderna. Vidare konstaterar rapporten sammanfattningsvis att den ökade immigrationen till Sverige enbart har haft en begränsad effekt på de sjunkande skolresultaten. Däremot har skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda elever blivit större. Siffrorna visar att 48 % av utrikes födda elever hamnar under snittet för matematikresultaten, men siffran för inrikes födda elever är enbart 22 %.

Rapporten avslutar med att rikta ett antal förslag till de svenska beslutsfattande politikerna. Det handlar bland annat om att höja statusen på läraryrket och för de som jobbar inom skolledningarna, alltså huvudsakligen rektorer. De pekar på att enbart hälften (53 %) av de svenska högstadielärarna har svarat att de skulle välja samma yrke om de hade fått chansen att välja igen. Detta beror framförallt på den höga arbetsbelastningen och låga löner. De poängterar också att svenska lärare har dåliga möjligheter till att utveckla sina pedagogiska kunskaper och vidareutvecklas i sina yrkesroller. Det satsas alltför lite på den nödvändiga fortbildningen. OECD anser även att de pengar som går till den svenska skolan inte i tillräckligt hög grad kan förbättra utbildningens kvalitet. Man efterlyser mer öronmärkta pengar till de grupper av elever som har sämre prestationsnivåer. Dessa elever bör få stärkt stöd även på annat håll, exempelvis att göra större satsningar för att höja språkkunskapernas hos invandrade elever (samt gärna också deras föräldrar), förbättra kvalitén hos de internationella klasserna för nyanlända samt att anställa mer stödpersonal och specialpedagoger.

OECD riktar dessutom ett önskemål till Sveriges politiker att utforma en rikstäckande strategi för att utveckla den svenska skolan. Skolinspektionen måste också ta ett större ansvar att befrämja en positiv utveckling genom att göra återkommande uppföljningar och erbjuda riktat stöd. Man anser att Skolinspektionen ska försöka få till en kulturförändring eller ett ändrat arbetssätt, eftersom man idag tycker att skolan är alltför inriktad på administration och en alltför svag orientering mot förbättringsarbete och utvecklingsmöjligheter. Dessa saker är vad OECD tror skulle kunna få de svenska skolresultaten att vända mot det bättre och stoppa den pågående negativa utvecklingen.

Kalle Wadin Wesslén,
Kalmar,
maj 2015

VIDEO: Första maj 2016


SOCIALISTERNAS VALSIDA


SOCIALISTERNA PÅ YOUTUBE


PODCASTEN MUMLET


LÖPANDE BILDNINGSARBETE


UNGDOMSKAMPANJ I VÄSTERVIK


KAMRATER